söndag 8 november 2015

Känsligheten

Funderar mycket kring det här med gråtmildhet och känslighet. Jag har alltid haft nära till mina känslor .Ja, förutom en period då jag åt en massa mediciner som gjorde mig helt avtrubbad. Men de senaste åren känns det som om jag börjar gråta för allt och inget. Bara jag ser ett bröllop på tv så är det kört. Nu undrar jag så klart m det på något vis hänger ihop med ME:n. Är alla så? Eller är det för att man är så totalt utmattad så man orkar inte hålla något tillbaka?
Det här åren har det ju dessutom funnits så otroligt mycket att vara ledsen över. Varenda gång man ser på nyheterna om människor som flyr för sina liv, Palestinier som blir konstant kränkta och dödas. Nazister som spyr ut sitt hat. Känns som om jag mest gråter varje dag.......

3 kommentarer:

  1. Jag tycker också att jag har lättare till tårar sedan jag blev sjuk. Kanske är vi känsligare eftersom hjärnorna är så trötta så de inte orkar stänga ute det som berör? Kram

    SvaraRadera
  2. Skönt att höra att det inte bara är jag......
    Kram

    SvaraRadera
  3. Nej det är inte bara du, absolut inte. Märker på min dotter (som iofs alltid haft temperament) har blivit känsligare. Kan nog som Nilla säger bero på hjärntröttheten, men ni är ju trötta pga sömnproblem och andra symptom också. Tycker allt att det skulle vara konstigt om ni INTE vore lite mer gråtmilda..
    Märkte själv att jag fick lättare till tårar efter min trafikolycka, fick en svår hjärnskakning och lider bla av hjärntrötthet efter det.
    Sedan är vi jui andra tonåren också.. xD
    Kram

    SvaraRadera